ÅSIKT

Att fly för livet är inte ”spännande”, Fritzon

Debattören: Du och ditt parti förvränger lagar och sviker era värderingar för att inte förlora röster

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT
Vilket spännande år! skriver migrationsministern Heléne Fritzon på Facebook. Inte ett ord om det tunga ansvar som ligger på henne i en tid av sorg och förtvivlan inom ansvarsområdet, skriver Lise Blomqvist.
DEBATT

Med förvåning läste jag nya migrationsministern Heléne Fritzons nyårshälsning på Facebook. Vilket spännande år! utropar hon. Inte ett ord om det tunga ansvar som ligger på henne i en tid av sorg och förtvivlan inom ansvarsområdet. 

Vet inte vad du räknar som spännande, Heléne Fritzon. Du nämner ingenting om de asylsökande du möter eller deras ”spännande” liv. Kanske möter du inga.

Det gör jag. Varje dag hela detta år har jag mött unga pojkar från Afghanistan, pashtuner som har flytt från talibanernas härjningar. Trots att hela världen vet vad talibanerna gör och åstadkommer, så tror du att ingen enda pojke som flytt har varit med om eller hotas av detta.

Hos mig bor en föräldralös kille, han fick sin far levererad död framför dörren till hemmet där han gömde sig med sina små syskon. Själv fick han hot om samma öde om han inte anslöt sig som självmordsbombare. En avlägsen släkting hjälpte honom fly.

Det tror vi inte på, säger du via Migrationsverket.

En annan pojke lyckades fly tre gånger från talibanerna där han tränats som barnsoldat, tvingats döda människor han älskade och utnyttjades sexuellt natt efter natt. Även hans far dödades på det mest gruvliga sätt.

Det tror vi inte på, säger du via Migrationsverket.

Den tredje pojken är ett psykiskt vrak. Han tillfångatogs av sin egen farbrors män, farbrodern är talibanledare. Hjärntvättades, drogades utnyttjades sexuellt om nätterna. Tvingades döda, även i närstrid. Lyckades slita av sig självmordsbältet minuterna innan ett helt begravningståg skulle ha mött döden tillsammans med honom. 

Även hans far mördades som hämnd för hans flykt tillsammans med pojkens lillebror. Modern och systern nu fångar hos talibanerna. Ja, de lever långt från sina egna fruar, talibanerna. De anser sig behöva både barn och kvinnor för att uthärda sin egen ondska.

Pojken behandlas av de skickligaste psykologer för sitt svåra trauma. Lider mest av flashbacks från situationer där han dödar människor och hur han gör det.

Det tror vi inte på, säger du via Migrationsverket.

Den svårt traumatiserade uppträdde ”underligt” i förhöret och ansågs därmed inte trovärdig. Andra uppträder ”normalt” och är därför inte heller trovärdiga.

Fjärde pojkens pappa arbetade för amerikanerna. Han dödades i bakhåll och senare på dagen skulle sonen möta samma öde. Åtta män kom till hemmet, svartklädda, maskerade. Pojken hade varskotts och lyckats fly. Hans äldre syster sköts ned brutalt mitt i köket.

Det tror du inte på, meddelar du via Migrationsverket.

Lagar vrängs och förvrängs för att hindra dessa barn att få trygghet. Jag kan räkna upp hur många handläggningsfel som helst, om du vill. Detta sker i ett partipolitiskt spel om röster. Ledarna i ditt parti är rädda att förlora röster. Övergivna är de värderingar som tidigare var signum för partiet.

Jag satt en gång i ledningen för Statens invandrarverk. Om samma misstro och ren ondska hade riktats mot tidigare flyktingströmmar hade Sveriges befolkning varit någon miljon mindre i dag. Varken ester, greker, chilenare, assyrier, somalier, kurder, bosnier eller syrier hade ”bevis” för vad de varit med om.

Alla visste vad som pågick och godtog i stort deras berättelser. I deras fall följdes Genevekonventionens och den svenska utlänningslagens ord om ”välgrundad fruktan”.

Visst var det spännande fru Minister, att vara med om att radera ut portalparagrafen ur asyllagen!

Mitt år har också varit händelserikt, även om jag inte vill kalla det ”spännande”.

Varje timme ser jag det du inte tror existerar:

Barn som gråter om nätterna, barn som plågas av flashbacks, som kämpar med skolan trots att den grava stressen hindrar dem att förstå vad de läser.

Barn som misshandlas av okvalificerade juridiska ombud och av lika okvalificerade handläggare på myndigheter och domstolar. Det gick snabbt med rekryteringarna hösten 2015.

Barn som inte förmår äta, som inte kan sitta stilla eller som enbart kan ligga stilla, barn som behöver skor och kläder, barn som söker tröst hos en mormor de lyckats hitta i detta virrvarr. Mer än en natt har jag suttit med en ung människa på akuten, en människa vars psyke eller kropp inte orkar mer.

Jag är 71 år, en av alla de kvinnor som arbetar oavlönat 15 timmar om dygnet för att ge dessa ungdomar trygghet och något av det övriga de behöver. På de 70 kronor om dagen som staten bidrar med kommer man inte långt. Jag försöker uppmuntra, älska, vårda och hålla koll på de fel som begås i hanteringen. 

Vi är många, vi är hundratals, mormödrar och mödrar som hjälper dig att undvika den totala katastrofen här i Sverige. Hur skulle du hantera tusentals djupt traumatiserade ungdomar utan oss? 

Ibland tänker jag att vi borde ta ett steg tillbaka. Stänga våra dörrar, sluta svara på telefon, sluta se. För att tvinga vår regering att ta konsekvenserna av sin egen politik. Tusentals unga människor tiggande på gatorna. Skulle det göra intryck?

Nej, så gör vi aldrig. Humaniteten får inte offras i ett politiskt spel.

Hoppas på ett betydligt mindre spännande år 2018. Och att du äntligen ger dig tid att tala med de berörda, ta del av erfarenheterna av den skandal som varit och som bara pågår och pågår.


Lise Blomqvist, journalist och författare
Tidigare Informationsdirektör Statens invandrarverk
Tidigare Informationsdirektör Göteborgs stad


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33