ÅSIKT

Obama försökte tysta medier

Jon Weman om kriget mot den fria pressen – som inte började med Donald Trump

Foto: Paul Chiasson / TT / NTB Scanpix
Barack Obama.
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Det är många progressiva i USA som längtar tillbaka till Obamas presidenttid, som förbannar att fejknyheter konkurrerar ut etablerade medier och som hoppas att säkerhetsapparaten med FBI och CIA ska göra slut på Trumps presidentskap genom avslöjanden om olagliga rysskontakter.

Den långa berättelse som reportern och spionageexperten James Risen publicerade förra veckan sätter fingret på en del problem med den diskursen.

Risen täckte underrättelsenyheter i över 15 år för New York Times, en av världens mest respekterade och prestigefyllda tidningar.

När han nu hoppar av och i stället börjar på webbmagasinet The Intercept avslöjar han hur Obama i minst lika hög grad som George W Bush jagade visselblåsare och satte press på medier. Han avslöjar också hur New York Times gav efter för påtryckningar och avstod från att publicera vad som kunde varit sensationella avslöjanden.


Risen märkte först av det hårdare klimatet efter 11/9 när hans överordnade utan förklaring ”dödade” en tidig rapport om CIA:s hemliga fångläger 2002. När ”kriget mot terrorismen” sedan drog vidare mot Irak noterade han en tendens: ”det fanns en atmosfär på tidningen att vi vill ha rapporter om massförstörelsevapen och vi vill inte ha skeptiska artiklar”.

2004 fick han av källor inom NSA (Nationella säkerhetsmyndigheten) för första gången information om storskaligt spionage mot amerikanska medborgare; ”grunddragen i det som Snowden skulle avslöja nästan tio år senare”. Men ännu en gång vägrade tidningen att publicera.

Redaktionsledningen på New York Times satt i möten med utsända från Pentagon och CIA och delade mer information med dem än med sina egna reportrar, enligt Risen, som kallar det ”ett oförlåtligt brott mot journalistiken”. Delar av hans hopsamlade material publicerades i stället i hans egen bok, State of war.


Men det var under Obamas administration som jakten på läckor inom statsapparaten intensifierades och det var också då som Risen själv var nära att hamna i fängelse. Han uppmanades att avslöja sina källor och åtalades för domstolstrots efter att ha vägrat. Först 2015, efter sju år, lades processen slutgiltigt ned.

Medier låter sig för lätt skrämmas av ord som ”terrorism” och ”statshemligheter”, konstaterar Risen. Det är kanske också något att ta lärdom av här i Sverige, med våra föreslagna lagändringar som skulle göra undantag i tryckfriheten och öppna för långa fängelsestraff för journalister som avslöjar försvarshemligheter.